Idag sprang jag nästan hela rundan, d.v.s. jag sprang även tillbaka från Pildammsparken. Det är första gången på väldigt länge! Första kilometern kändes bra, medan andra kilometern fortfarande kändes jobbig. Det tog nästan en hel kilometer innan det började släppa och löpningen kändes OK igen. Men idag hade jag ork kvar efter rundan i parken och benet kändes bra, så då fortsatte jag att springa ett tag till. Det var bara ett par, trehundra meter som jag gick och sedan avslutade jag med att springa de sista hundra meterna hem från Södervärn. Tiderna är fortfarande inget att skryta med; 4,3 km på 29 minuter... Men varje gång jag kan springa utan smärta känns som en seger!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar