Smärtsamt

Har funderat mycket på smärta de senaste dagarna, efter Snorkkis och Ryskens blogginlägg. Speciellt efter dagens yogapass när jag hela tiden tänkte på att de flesta övningarna inte är speciellt sköna att genomföra. Men det är en annan smärta jämfört med när jag var skadad "på riktigt". Den stickande, huggande smärtan i skenbenet under min stressfraktur gjorde mig konstant orolig inför, under och efter träningspassen. Och jag hade inte särskilt roligt. Jag är fortfarande orolig för mitt ben och vågar inte belasta med långa sträckor - efter alla bakslag - men nu har jag annan träning som jag tycker är kul. Som visserligen utmanar kroppen och som är på gränsen till smärtsamt, men där jag ser fram emot träningen i stort sätt varje gång.