Plågsamt

Förutsättningarna kunde inte vara bättre. Hade ätit frukost i lugn och ro, solen sken och det var bara ett par plusgrader. Dessutom var jag inspirerad av Ryskens inlägg om mys-jogg, så jag var helt inställd på att dagens löptur skulle ske i lugnt tempo och att jag verkligen skulle njuta av att komma ut och springa i dagsljus. Kroppen ville annorlunda... Redan efter första kilometern började jag bli seg och det ville bara inte släppa. Varje meter var en plåga och hur jag än försökte koppla av och njuta av det fina vädret, solblänket i dammarna och den friska luften kunde jag bara koncentrera mig på att sätta den ena foten framför den andra, bita ihop och tänka "jag ska INTE gå i alla fall!"... Ibland blir det inte som man tänkt.