Det är faktiskt min andra semla för säsongen - första åt jag förra helgen. Jag är ju lite svag för semlor, vilket egentligen är konstigt. Vispad grädde på en stabbig vetebulle liksom! Men det är något i kombination med mandelmassan och lagom mycket kardemumma i bullen som gör det, tror jag. Sedan är jag glad för att det numera finns minisemlor: de räcker oftast mer än väl.
Innan jag var och köpte semlan var jag på biblioteket och innan dess på gymmet. Sprang först tjugo minuter på löpbandet och efter att sedan ha kört fyrtio minuter styrketräning var jag helt slut på triceps och även i ryggen också. Ett bra pass med andra ord!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar